Medicinsk information, inte rådgivning. Innehållet är allmän kunskap om blodsocker och ersätter inte bedömning, diagnos eller behandling av legitimerad vårdpersonal. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 om du är orolig för dina värden. Vid akuta symtom, ring 112.
Snabbsvar: Insulinresistens innebär att kroppens celler blir mindre känsliga för insulin, så att bukspottkörteln måste tillverka mer insulin för att hålla blodsockret nere. Tillståndet ger sällan tydliga symtom tidigt och upptäcks oftast via blodprov. Fysisk aktivitet, hälsosam kost, viktnedgång, sömn och mindre stress är de faktorer du själv kan påverka.
Vad insulinresistens är
Insulin är ett hormon från bukspottkörteln som gör att kroppens celler tar upp glukos (socker) ur blodet och använder det som energi. Vid insulinresistens svarar cellerna sämre på insulinet. För att ändå hålla blodsockret på en normal nivå svarar bukspottkörteln med att tillverka mer insulin, en kompensation som kan pågå i flera år.
Så länge bukspottkörteln orkar producera tillräckligt med extra insulin kan blodsockret hållas normalt. Med tiden räcker kompensationen ofta inte till, och blodsockret börjar stiga. Enligt 1177 om typ 2-diabetes är det just detta som händer vid typ 2-diabetes: kroppens celler blir mindre känsliga för insulin.
Varför insulinresistens uppstår
Insulinresistens beror sällan på en enda orsak. Enligt 1177 ökar flera faktorer risken:
- Övervikt och bukfetma. Fett runt buken är särskilt kopplat till nedsatt insulinkänslighet.
- Fysisk inaktivitet. Muskler som används tar upp glukos effektivare.
- Ärftlighet. Anlag i släkten ökar risken.
- Rökning. 1177 anger att rökare har mycket högre risk.
- Stress. Långvarig stress kan enligt 1177 göra kroppen mindre känslig för insulin.
- Dålig sömn. Otillräcklig eller störd sömn kan påverka blodsockerregleringen.
Även vissa läkemedel, till exempel kortison, kan höja blodsockret. Många av dessa faktorer hänger ihop, och flera går att påverka. Vill du fördjupa dig i hur vardagen styr blodsockret kan du läsa vår guide om vad som påverkar blodsockret.
Tidiga tecken saknas ofta
Det som gör insulinresistens svårt att upptäcka är att tydliga tidiga symtom oftast saknas. Kroppen kompenserar under lång tid, och många märker ingenting förrän blodsockret börjat stiga. Därför upptäcks tillståndet i regel via blodprov, inte via hur man mår.
Redan innan värdena når diabetesnivå kan de ligga i det så kallade förstadiet, prediabetes. Om du vill se var gränserna går kan du jämföra med tabellen över normala blodsockervärden. Ett enstaka prov räcker inte för en diagnos, som oftast kräver minst två avvikande prov vid olika tillfällen. Är du osäker på vad ditt provsvar betyder, kontakta din vårdcentral eller läs mer på 1177.
Kopplingen till prediabetes och typ 2-diabetes
Insulinresistens är en central del i utvecklingen mot typ 2-diabetes. Enligt 1177 är prediabetes, även kallat nedsatt glukostolerans, ett förstadium som kan pågå i flera år innan det eventuellt övergår i typ 2-diabetes.
Det viktiga budskapet är att förloppet går att påverka. 1177 skriver att livsstilen kan påverka utvecklingen, och att prediabetes inte behöver leda vidare till diabetes. Just därför är förstadiet ett bra tillfälle att agera.
Vad du kan göra
Flera av de faktorer som driver insulinresistens går att förändra. Nedan sammanfattas det som har bäst stöd. Ändringarna bör göras tillsammans med vården, särskilt om du redan har avvikande prov eller står på läkemedel.
Rör på dig regelbundet
Folkhälsomyndigheten rekommenderar vuxna 150 till 300 minuter måttlig fysisk aktivitet per vecka, eller 75 till 150 minuter med hög intensitet, plus muskelstärkande träning minst två dagar i veckan. Fysisk aktivitet är enligt 1177 ett mycket bra sätt att sänka nivåerna av blodsocker, eftersom aktiva muskler tar upp glukos.
Ät enligt kostråden
Livsmedelsverkets kostråd för vuxna innebär bland annat att äta minst 500 gram grönsaker, frukt och bär om dagen, välja fullkorn, byta till nyttiga omättade fetter, äta mer fisk och mindre socker, söta drycker och salt. För konkreta måltidsförändringar med prediabetes i fokus, se vår artikel om koständringar med störst effekt.
Vikt, sömn och stress
En viktnedgång, även en måttlig sådan, kan förbättra insulinkänsligheten om du har övervikt. Regelbunden och tillräcklig sömn samt lägre stressnivå kan också hjälpa, eftersom både sömnbrist och långvarig stress påverkar blodsockerregleringen. Patientorganisationen Diabetesförbundet erbjuder mer stöd och information för den som vill läsa vidare.
En sak att känna till är att för lågt blodsocker (hypoglykemi) är en annan situation som mest berör personer som behandlas med vissa diabetesläkemedel. Det ämnet behandlas närmare på blodsockerfall.se.
Sammanfattning
Insulinresistens är ett tyst tillstånd som byggs upp under lång tid och oftast upptäcks via blodprov snarare än symtom. Det är samtidigt ett skede där mycket går att påverka. Regelbunden rörelse, hälsosam kost, viktkontroll, sömn och mindre stress kan förbättra insulinkänsligheten. Är du orolig för dina värden, ta ett prov och prata med din vårdcentral eller ring 1177.