Medicinsk information, inte rådgivning. Innehållet är allmän kunskap om blodsocker och ersätter inte bedömning, diagnos eller behandling av legitimerad vårdpersonal. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 om du är orolig för dina värden. Vid akuta symtom, ring 112.
Snabbsvar: Glukos är en enkel sockerart och kroppens viktigaste bränsle. Du får den framför allt från kolhydrater i maten, som bryts ned till glukos och tas upp i blodet. Hormonet insulin ser till att cellerna kan använda glukosen, och tillsammans med glukagon och levern håller kroppen blodsockret inom ett ganska smalt intervall.
Vad är glukos?
Glukos, ibland kallat druvsocker, är en av de enklaste sockerarterna. Den är kroppens främsta energikälla och det bränsle som cellerna helst använder. Hjärnan är särskilt beroende av glukos och förbrukar en stor del av kroppens dagliga tillgång.
När vi pratar om blodsocker menar vi just mängden glukos i blodet. Det är därför de två orden ofta används om vartannat. Kroppen strävar hela tiden efter att hålla den mängden stabil, eftersom både för mycket och för lite glukos i blodet ställer till problem.
Var kommer glukosen ifrån?
Det mesta av glukosen kommer från kolhydrater i maten. Bröd, pasta, potatis, ris, frukt och godis innehåller kolhydrater som matsmältningen bryter ned till enkla sockerarter, framför allt glukos. Den tas upp genom tarmen och förs ut i blodet, där den kan transporteras till alla celler.
Kroppen kan också tillverka glukos själv. Levern lagrar ett förråd i form av glykogen och kan bygga nytt socker vid behov, till exempel när du fastar eller sover. Vad du äter och rör dig är alltså bara en del av bilden. Flera saker påverkar nivåerna, vilket vi går igenom i guiden om vad som påverkar blodsockret.
Hur regleras blodsockret?
Regleringen sköts framför allt av två hormoner från bukspottkörteln. Insulin sänker blodsockret genom att låta cellerna ta upp glukos ur blodet. Glukagon gör tvärtom och höjer blodsockret genom att få levern att frisätta lagrad glukos. När blodsockret stiger frisätts mer insulin, och när det sjunker frisätts glukagon. På så sätt hålls nivån inom ett smalt intervall dygnet runt.
Levern fungerar som kroppens buffert. Efter en måltid lagras överskott av glukos som glykogen, och mellan måltider frisätts det igen för att hålla nivån uppe. Det är därför blodsockret inte rasar bara för att du hoppar över en måltid.
Tre nyckelspelare
- Insulin sänker blodsockret (celler tar upp glukos).
- Glukagon höjer blodsockret (levern frisätter glukos).
- Levern lagrar glukos som glykogen och frisätter vid behov.
Vad händer efter en måltid?
När du äter något som innehåller kolhydrater stiger blodsockret under den första timmen. Kroppen svarar med att frisätta insulin, cellerna tar upp glukosen, och nivån sjunker tillbaka igen. Hos en frisk person är hela svängningen ganska liten och blodsockret är oftast tillbaka på normal nivå ungefär två timmar efter måltiden.
Hur stor och hur snabb toppen blir beror på flera saker, bland annat vad och hur mycket du äter, hur måltiden är sammansatt och hur aktiv du är. Det är en av anledningarna till att en del väljer att följa sina svängningar med en kontinuerlig glukosmätare (CGM), som visar hur värdet rör sig över dygnet.
Vad är normala nivåer?
För en frisk person ligger fasteblodsockret på ungefär 4 till 6 mmol/l. Cirka två timmar efter en måltid är värdet normalt under 7,8 mmol/l. Detta är ungefärliga riktvärden. Exakta gränser för fasteglukos och sockerbelastning, och hur åldern spelar in, går vi igenom i guiden om normalt blodsocker och vilka värden som är normala.
En sak som ofta överraskar är att blodsockret kan vara som högst tidigt på morgonen utan att du ätit något. Det kallas gryningsfenomenet och beror på att hormoner som kortisol och tillväxthormon höjer blodsockret under de tidiga morgontimmarna, för att göra kroppen redo att vakna.
Åt andra hållet finns lågt blodsocker, hypoglykemi, som framför allt är aktuellt vid vissa diabetesbehandlingar. Det ämnet täcks djupare på systersajten blodsockerfall.se.
När regleringen sviktar
Hos de flesta fungerar det här samspelet utan att vi märker det. Men ibland svarar cellerna sämre på insulin, så att samma mängd hormon får mindre effekt. Det kallas insulinresistens, och enligt 1177 om typ 2-diabetes innebär det att kroppens celler blir mindre känsliga för insulin. Bukspottkörteln får då jobba hårdare, och över tid kan blodsockret börja ligga för högt.
Ett förhöjt blodsocker som ännu inte når diabetesnivå kallas förstadium, eller prediabetes, och kan pågå i flera år. Vad insulinresistens är, vilka tecken man kan vara uppmärksam på och vad som kan göra skillnad beskriver vi närmare i guiden om insulinresistens, tecken och åtgärder. En bredare bild av diabetes och de olika formerna finns hos 1177.
Det här är alltså inte en diagnosguide. Poängen är att förstå att glukos är ett bränsle som kroppen normalt reglerar mycket noggrant, och att det är just den regleringen som sviktar när blodsockret börjar ligga fel. Är du orolig för dina värden, kontakta din vårdcentral eller ring 1177.