Medicinsk information, inte rådgivning. Innehållet är allmän kunskap om blodsocker och läkemedel och ersätter inte bedömning, diagnos eller behandling av legitimerad vårdpersonal. Ändra aldrig din dosering på egen hand, kontakta i stället läkaren eller vårdcentralen som ansvarar för din behandling. Vid akuta symtom, ring 112.
Snabbsvar: Flera läkemedel kan tillfälligt höja blodsockret, kortisonpreparat är det vanligaste exemplet. Kortison motverkar insulinets effekt i kroppen och gör att levern frisätter mer glukos, vilket kan ge förhöjda värden så länge behandlingen pågår. Även betablockerare och vätskedrivande läkemedel kan påverka blodsockret. Blir du förvånad av dina värden när du står på ett sådant läkemedel: ändra aldrig dosen på egen hand, ta i stället kontakt med läkaren som skrivit ut behandlingen.
Så påverkar kortison blodsockret
Kortison är samlingsnamnet för glukokortikoider, till exempel prednisolon och betametason, som skrivs ut mot bland annat inflammation, allergi och autoimmuna sjukdomar. Enligt produktresumén för Prednisolon Pfizer på FASS kan kortikosteroider höja blodsockervärdet, förvärra en redan befintlig diabetes och öka risken att utveckla diabetes vid långtidsbehandling. Nedsatt glukostolerans anges där som en vanlig biverkan, det vill säga den drabbar fler än en av hundra men färre än en av tio i kliniska studier.
Mekanismen är kartlagd: kortison ökar leverns nybildning av glukos (glukoneogenes) och gör samtidigt muskler och fettväv mindre känsliga för insulin, en effekt som liknar den vid insulinresistens. Vid längre tids användning kan även bukspottkörtelns insulinproducerande celler påverkas, enligt en genomgång publicerad i Endocrinology and Metabolism (Cho och Suh, 2024). En tidigare översikt i Endocrine Practice beskriver samma mönster och pekar ut läkemedlets dos och behandlingstidens längd som de starkaste riskfaktorerna för förhöjt blodsocker (Clore och Thurby-Hay, 2009).
Hur vanligt är förhöjt blodsocker av kortison
Enligt genomgången från Cho och Suh (2024) får omkring en tredjedel av dem som behandlas med kortisonpreparat i minst en månad någon grad av förhöjt blodsocker, i de sammanställda studierna oftast i spannet 20 till 30 procent. En mindre andel, kring fem procent i en annan sammanställning av 118 studier, får en så uttalad förhöjning att den i sig kräver behandling. Hur stor risken är för just dig beror på dosen, hur länge behandlingen pågår, och om du redan sedan tidigare har nedsatt insulinkänslighet. Någon exakt andel specifikt för högdosbehandling går inte att ange med säkerhet utifrån det underlag som finns i dag, men dos och behandlingstid är väl belagda riskfaktorer.
Andra läkemedel som kan påverka blodsockret
Kortison är inte det enda läkemedlet som kan rubba blodsockret. 1177 Vårdguiden nämner bland annat betablockerare och vätskedrivande läkemedel (tiaziddiuretika) som exempel på behandlingar som kan påverka blodsockret, vilket är en av anledningarna till att man ibland gör ett tillfälligt uppehåll i sådan medicinering inför ett glukostoleranstest. Utöver kost, motion, sömn och stress, som vi går igenom i vår guide om vad som påverkar blodsockret, är läkemedel alltså ytterligare en faktor att ha med sig, särskilt om värdena förändras utan att du ändrat något annat i vardagen.
Detta ska du göra, och inte göra, på egen hand
Blir blodsockret högre än vanligt när du står på kortison eller ett annat läkemedel som kan påverka blodsockret: ändra aldrig dosen själv och sluta aldrig plötsligt med behandlingen. Kortisonbehandling måste ofta trappas ned stegvis, och en egen justering kan både förvärra grundsjukdomen och ge farliga svängningar i blodsockret. Kontakta i stället läkaren eller mottagningen som skrivit ut läkemedlet, berätta om de värden du mätt upp, och fråga om din övriga behandling, till exempel insulin eller tablettbehandling mot diabetes, behöver anpassas under tiden. Håll också koll på tecken som ökad törst, täta urinträngningar och trötthet, som beskrivs närmare i vår guide om högt blodsocker.
Sök vård akut vid mycket höga värden tillsammans med illamående, kraftig törst, snabb andning eller sluddrigt tal. Det kan vara tecken på allvarlig hyperglykemi eller ketoacidos. Ring 112 vid medvetslöshet eller kraftig försämring.
De flesta som får förhöjt blodsocker under en kortisonkur ser värdena gå ner igen när dosen trappas ned eller behandlingen avslutas under läkares uppsikt. Har du en kronisk sjukdom som kräver återkommande eller långvarig kortisonbehandling blir regelbunden uppföljning av blodsockret en naturlig del av vården, inte ett tecken på att något gått fel.
Senast faktagranskad: 22 juli 2026