Medicinsk information, inte rådgivning. Innehållet är allmän kunskap om hormonet glukagon och ersätter inte bedömning, diagnos eller behandling av legitimerad vårdpersonal. Har du fått ett provsvar du undrar över, ta upp det med den som beställde provet eller ring 1177. Vid akuta symtom, ring 112.
Snabbsvar: Glukagon är ett hormon från bukspottkörteln som höjer blodsockret, och är på den punkten insulinets motpol. Det bildas i alfacellerna i Langerhans öar och verkar framför allt på levern, som svarar med att bryta ned lagrat glykogen och tillverka ny glukos. Frisättningen ökar när blodsockret sjunker och kan då normalt mångdubblas. Just den delen av glukagonsvaret försämras över tid vid typ 1-diabetes, medan svaret på mat och aminosyror är opåverkat.
Vad glukagon är och var det bildas
Glukagon är ett hormon från bukspottkörteln, och det gör tvärtemot vad insulin gör. Enligt 1177 om hormonsystemet bildar bukspottkörteln både insulin och glukagon i små grupper av hormonbildande celler, så kallade Langerhans öar, och de två hormonerna har motsatt verkan på blodsockernivån. Insulin sänker, glukagon höjer.
Inne i öarna har hormonerna varsin celltyp. Glukagonet kommer från alfacellerna, insulinet från betacellerna. Att alfacellerna var källan slogs fast under 1950-talet, samma årtionde som hormonets kedja av 29 aminosyror kartlades, enligt en genomgång av hundra års glukagonforskning som Nicolai Wewer Albrechtsen och kollegor publicerade i Diabetologia (Wewer Albrechtsen med flera, 2023).
Namnet kommer från ett misslyckat försök. År 1922 letade Charles Kimball och John Murlin efter ett renare insulin och hittade i stället en faktor i bukspottkörteln som höjde blodsockret hos kaniner och hundar. Eftersom den motverkade insulinets effekt fick den heta glucose agonist, förkortat glucagon. Ordet beskriver alltså vad hormonet gör, inte var det bildas.
Vad glukagon gör med levern
Glukagon höjer inte blodsockret genom att tillföra socker utifrån. Det vänder sig till levern. Diabetologia-genomgången beskriver effekten som två biokemiska processer i levern: glykogenolys, alltså nedbrytning av det glykogen levern har lagrat, och glukoneogenes, alltså nybildning av glukos från andra byggstenar. Det är samma leverfunktion som gör att blodsockret inte rasar fritt när du sover eller hoppar över en måltid, och den leverfunktionen beskriver vi närmare i guiden om vad glukos är och hur kroppen använder det.
Effekten är kortvarig. Samma genomgång påpekar att glukagonets påverkan på leverns glukosproduktion klingar av snabbt, bland annat därför att glukagonet i sig får bukspottkörteln att frisätta insulin. Hormonet fungerar som en puls, inte som en kran som lämnas öppen.
Levern gör dessutom mer på glukagonets signal än att lämna ifrån sig socker. Genomgången beskriver hur hormonet också ökar leverns upptag och nedbrytning av aminosyror, och driver på omvandlingen av kvävet till urea. En proteinrik måltid höjer glukagonnivån, och den höjningen bidrar därmed till att aminosyrorna tas om hand i levern. Glukagon är alltså inte bara ett blodsockerhormon.
Motpol, men inte spegelbild
Att kalla insulin och glukagon för varandras motsatser stämmer på blodsockret, men leder fel om man tar det bokstavligt. En kolhydratrik måltid väntas hämma glukagonfrisättningen, precis som bilden förutsäger. En blandad måltid som innehåller protein gör tvärtom: den ökar glukagonfrisättningen. Skälet som genomgången anger är att aminosyror i sig frisätter insulin, och att glukagonet balanserar det svaret. Utan motvikten skulle en proteinrik måltid kunna dra ned blodsockret.
Aminosyror är över huvud taget centrala för alfacellen. Arginin har länge varit känt som en stark stimulans till glukagonfrisättning och används som test av alfacellens funktion, och alanin har samma verkan. Insulin och glukagon är därför inte två lägen på ett och samma reglage. De styrs delvis av olika signaler, vilket också är en del av förklaringen till att blodsockret svarar olika på olika måltider. Vad som i övrigt rör nivåerna, från mat till sömn och stress, går vi igenom i guiden om vad som påverkar blodsockret.
Kroppens försvar när blodsockret sjunker
Kroppens försvar mot ett fallande blodsocker är byggt som en trappa. Hos den som inte har diabetes är det första steget att insulinfrisättningen minskar, medan blodsockret ännu befinner sig i det låga men fysiologiska området. Sjunker det ytterligare frisätts glukagon och adrenalin, och därutöver kortisol och tillväxthormon, vars roller beskrivs som mindre betydelsefulla. Så sammanfattar Afif Nakhleh och Naim Shehadeh forskningsläget i sin översikt om hypoglykemi vid diabetes i World Journal of Diabetes (Nakhleh och Shehadeh, 2021). 1177 räknar upp samma uppsättning: kortisol, adrenalin, tillväxthormon och glukagon.
Glukagonsteget är kraftfullt. Normalt kan frisättningen bli upp till åtta gånger så stor när blodsockret blir för lågt, enligt Diabetologia-genomgången. Det är den reaktionen som gör att en frisk person kan gå länge utan mat utan att blodsockret rasar.
Svaret som försvagas vid typ 1-diabetes
Här finns den uppgift som gör hormonet mer än en läroboksfigur. Glukagonsvaret på lågt blodsocker är normalt i diabetessjukdomens tidiga skede, men försämras över tid vid typ 1-diabetes, och långsammare hos personer med typ 2-diabetes. Det skriver Nakhleh och Shehadeh i sin översikt.
Diabetologia-genomgången går längre och beskriver svaret som bristfälligt eller till och med helt uteblivet vid typ 1-diabetes. Två saker i genomgången är värda att stanna vid. Det första är att forskningen fortfarande inte förstår varför det sker, och att bristen finns oavsett om personen har en autonom nervskada eller inte. Det andra är att bristen är selektiv: samma genomgång konstaterar att svaret på måltider och aminosyror är opåverkat hos dessa personer.
Alfacellerna är alltså inte tysta. De svarar fortfarande på mat. Det som gått förlorat är just den frisättning som ska utlösas av att blodsockret sjunker, alltså exakt det steg i trappan som behövs när det behövs som mest.
Konsekvensen blir att två av försvarets svar försvagas samtidigt. Nakhleh och Shehadeh skriver att en kombinerad försvagning av glukagon- och adrenalinsvaret vid typ 1-diabetes ökar risken för hypoglykemi, och att det sympatoadrenala svaret försämras påtagligt i senare skeden. Det är också bakgrunden till att varningssymtomen kan blekna. Efter 25 års behandling nådde förekomsten av bristande symtomvarning 50 procent hos personer med typ 1-diabetes, mot omkring 10 procent vid typ 2-diabetes, enligt samma översikt. Vad man kan göra åt det behandlas på systersajten blodsockerfall.se.
Glukagon finns också som läkemedel. Enligt 1177 kan glukagon, när det inte går att äta eller dricka, behövas för att höja blodsockret vid en insulinkänning. Vad som gäller när någon blir medvetslös står utförligt i systersajtens akuta handlingsplan vid blodsockerfall, och kort i vår guide om att mäta blodsocker hemma. Den här sidan handlar om hormonet i kroppen. Har du fått glukagon utskrivet, följ instruktionerna du fått av din diabetesmottagning och det som står i bipacksedeln.
Om du mötte ordet i ett provsvar
Ett glukagonvärde är inget du kan tolka hemma, och det gäller mer för det här hormonet än för de flesta andra. Diabetologia-genomgången ägnar ett eget avsnitt åt hur svårmätt glukagon är. Flera besläktade peptider delar aminosyrasekvens med glukagon, och om en antikropp korsreagerar med dem avgörs av vilken del av molekylen den binder till, inte av hur gammal metoden är. Den antikropp som använts sedan 1975 riktar sig mot glukagonets C-terminal och korsreagerar därför inte nämnvärt, medan antikroppar mot molekylens mittdel gör det. Analysen måste dessutom kunna fånga mycket små förändringar i nivån för att visa något meningsfullt. Vad ett enskilt värde betyder avgörs därför av den som beställde provet, tillsammans med den övriga bilden.
Betydligt vanligare är att ordet dyker upp som en del av förklaringen till varför blodsockret ligger som det gör, snarare än som ett eget mätvärde. Ligger blodsockret för högt är det oftare insulinets verkan som är i fokus, och hur den kan avta beskriver vi i guiden om insulinresistens, tidiga tecken och vad du kan göra. Är du orolig för dina värden, kontakta din vårdcentral eller ring 1177.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden mellan glukagon och GLP-1?
GLP-1 står för glukagonlik peptid 1 och namnlikheten förvirrar många, men hormonerna drar åt olika håll. Diabetologia-genomgången beskriver GLP-1 från mag-tarmkanalen som hämmande på glukagonfrisättningen, medan tarmhormonet GIP stimulerar den. En viktig detalj i samma genomgång är att GLP-1 inte hämmar glukagonfrisättningen vid insulinutlöst hypoglykemi, varken hos personer med typ 1-diabetes, typ 2-diabetes eller hos kontrollpersoner.
Betyder ett försvagat glukagonsvar att man har brist på glukagon?
Nej, och den skillnaden är hela poängen. Det som beskrivs i översikterna är att svaret på ett sjunkande blodsocker uteblir, medan svaret på måltider och aminosyror är opåverkat. Alfacellerna fortsätter alltså att producera och frisätta hormonet. Varför just frisättningen vid lågt blodsocker uteblir är fortfarande inte klarlagt.
Höjer protein blodsockret genom glukagon?
Så enkelt är det inte. Enligt Diabetologia-genomgången ökar en blandad måltid med protein glukagonfrisättningen, men effekten beskrivs som en motvikt till att aminosyrorna samtidigt frisätter insulin. De två svaren balanserar varandra i stället för att det ena tar över.
Varför bildas glukagon i samma organ som insulin?
Cellerna sitter tillsammans därför att de behöver varandra. Diabetologia-genomgången beskriver hur alfa-, beta- och de somatostatinproducerande deltacellerna i Langerhans öar påverkar varandras hormonfrisättning på nära håll, och att alfacellerna är mycket känsliga för hämning från somatostatin. Regleringen sker alltså delvis inne i själva ön, inte bara via blodet.
Senast faktagranskad: 28 augusti 2026