Foto: Giorgio Trovato via Unsplash
Medicinsk information, inte rådgivning. Innehållet på den här sidan är allmän kunskap om blodsocker och ersätter inte bedömning, diagnos eller behandling av legitimerad vårdpersonal. Kontakta din vårdcentral eller ring 1177 om du är orolig för dina värden. Vid akuta symtom, ring 112.
Snabbsvar: De vanligaste symtomen på högt blodsocker är ökad törst, att du kissar oftare och större mängder, ovanlig trötthet, dimsyn och sämre sårläkning. Symtomen kommer ofta smygande och kan vara lätta att missa. Vid kraftig törst tillsammans med kräkningar, tung andning, fruktig andedräkt eller förvirring ska du söka akut vård eller ring 112, eftersom det kan vara ett livshotande tillstånd.
Sök akut vård eller ring 112 vid:
- Kraftig törst tillsammans med kräkningar
- Tung, snabb eller djup andning (andnöd)
- Fruktig andedräkt (lukt av aceton)
- Buksmärta och illamående
- Förvirring, slöhet eller svårt att hålla sig vaken
Detta kan vara tecken på diabetesketoacidos (syraförgiftning), ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar vård. Är du osäker, ring 1177 för rådgivning, men tveka aldrig att ringa 112 vid svåra symtom.
Vanliga symtom och tecken på högt blodsocker
När blodsockret är förhöjt under en längre tid försöker kroppen göra sig av med överskottet av socker via urinen, vilket förklarar flera av de typiska tecknen. Enligt 1177 Vårdguiden är de vanligaste symtomen:
- Ökad törst. Kroppen förlorar vätska och signalerar att du behöver dricka mer.
- Du kissar oftare och mer. Njurarna utsöndrar överskottssocker tillsammans med vätska.
- Trötthet och energilöshet. Cellerna får inte i sig sockret som bränsle på rätt sätt.
- Dimsyn. Höga sockernivåer kan påverka ögats lins tillfälligt.
- Sämre sårläkning och återkommande infektioner. Högt blodsocker försämrar läkningen, till exempel i fötter och på huden.
Symtomen utvecklas ofta långsamt vid typ 2-diabetes, och många lever länge med förhöjda värden utan att förstå orsaken. Just därför upptäcks tillståndet ibland först vid en hälsokontroll.
Vad räknas som högt blodsocker?
Var gränsen går beror på om provet är taget fastande eller inte. Gränsen för diabetes går vid ett fasteglukos på 7,0 mmol/l eller högre, eller ett slumpvis venöst värde på 11,1 mmol/l eller högre. Ett HbA1c på 48 mmol/mol eller högre vid minst två tillfällen talar också för diabetes. Mellanläget, med fasteglukos mellan 6,1 och 6,9 mmol/l, kallas prediabetes. En fullständig genomgång av alla referensvärden och hur de tolkas finns i vår guide om normalt blodsocker fastande, efter mat och för äldre. Tänk på att alla värden anges i mmol/l och att olika laboratorier kan ange något olika referensintervall.
Den här sidan handlar om höga värden. Om du i stället har problem med för lågt blodsocker, med symtom som darrighet, svettning och plötslig hunger, hittar du fördjupning på blodsockerfall.se.
Vanliga orsaker till högt blodsocker
Blodsockret kan stiga av flera skäl, både hos personer med och utan känd diabetes:
- Kost. Stora mängder snabba kolhydrater och socker höjer blodsockret snabbt.
- Sjukdom och infektion. Vid feber och infektion frisätter kroppen stresshormoner som höjer blodsockret.
- Stress. Långvarig stress påverkar hormonbalansen och kan ge förhöjda värden.
- Missad eller felaktig medicinering. Den som behandlas med insulin eller tabletter kan få höga värden vid utebliven dos.
- Oupptäckt diabetes. Ihållande höga värden kan vara det första tecknet på typ 2-diabetes.
Kosten har stor betydelse för hur snabbt och högt blodsockret stiger efter en måltid. Livsmedel med lågt glykemiskt index ger en jämnare kurva. För den som vill jämföra olika livsmedel har vi sammanställt en GI-tabell över 50 svenska livsmedel.
Vad du bör göra vid högt blodsocker
Vid lätt förhöjda värden utan akuta symtom handlar det mesta om egenvård och uppföljning:
- Drick vatten. Det hjälper kroppen att göra sig av med överskottssocker via urinen.
- Rör på dig. En promenad eller annan lättare aktivitet kan hjälpa musklerna att ta upp socker, om du mår bra i övrigt.
- Se över maten. Minska mängden snabba kolhydrater vid nästa måltid.
- Följ din behandlingsplan. Den som har diabetes ska följa läkarens råd om medicinering och eventuell justering.
Kontakta vården för en bedömning om du har återkommande höga värden, om du känner igen symtomen ovan, eller om du är osäker. Den som har diabetes och blir sjuk, till exempel med feber eller magsjuka, bör kontrollera blodsockret tätare och ta kontakt med sin mottagning, eftersom risken för komplikationer ökar då. Vid de akuta varningstecknen längre upp på sidan gäller alltid 112.
Så följer och mäter du blodsockret över tid
Att se ett enstaka värde säger mindre än att följa utvecklingen över tid. Några sätt att hålla koll:
- HbA1c-prov i vården. Visar det genomsnittliga blodsockret under de senaste två till tre månaderna och används för att följa behandling.
- Egenmätning med stick i fingret. Ger en ögonblicksbild, gärna både fastande och efter måltid.
- Kontinuerlig glukosmätning (CGM). En sensor som mäter löpande och visar trender, vanligast för den som har diabetes.
- Föra dagbok. Att notera värden tillsammans med måltider, aktivitet och hur du mår gör mönster lättare att se.
Tolka alltid hemmamätarens värden tillsammans med vården. Hemmamätare kan skilja sig från laboratoriets svar, och det är helheten över tid som ger den bästa bilden.
Faktagranskning: Christian Bolstad, ansvarig redaktör och faktagranskare. Senast granskad mot 1177 Vårdguiden, Svenska Diabetesförbundet och Världshälsoorganisationens (WHO) diagnoskriterier för diabetes. Innehållet är allmän hälsoinformation och ersätter inte individuell medicinsk bedömning.